Skugga och ljus – att lära sig att se
Filosofen Friedrich Nietzsche skriver i en av sina skrifter att det finns tre uppgifter i livet där en behöver en uppfostrare: en behöver lära sig att tänka, tala/skriva och en behöver lära sig att se. Dessa tre uppgifter hänger intimt samman med varandra. Att se är enligt Nietzsche att vänja ögonen vid ro och tålamod, vid att låta händelserna och världen komma till en. Det handlar alltså om att ge ögat förmåga till Djup och kontemplativ uppmärksamhet, till en långvarig och långsam blick.
Sällan är väl en retinitikers blick särdeles rofylld eller långsamt vilande, åtminstone inte i mötet med omgivningen – ständig uppmärksamhet på andra och annat i omgivningen (för att inte krocka, för att inte snubbla, för att inte halka) tar energi, vilket de flesta med RP säkerligen upplever. En blir trött av att se. Men som Nietzsche tänker kan en också få energi av att se. Men det kräver att en får återhämtning och vila. Sommaren är förhoppningsvis en sådan period för många, då vila och lugn kan infinna sig, åtminstone ett annat tempo.
Men sommaren kan också inbegripa nya och annorlunda aktiviteter än vad en annars är van vid i vardagslunken under terminerna. Om en har RP är det förstås en utmaning: nya miljöer, nya människor, nya resor kan både ge och ta energi. Jag hoppas därför att alla som läser Retinanytt har kunnat få en vilsam sommar och kunnat tanka kraft inför den stundande hösten.
Det gäller att lära sig att se, menade Nietzsche. För en retinitiker gäller det att lära sig att skapa tillfällen till lugn och återhämtning, för att komma ikapp med seendet, för att vila blicken från den flimrande omgivningen och att se långsamt.
”Skugga och ljus blandas samman. Det är så som syn blir möjlig.” Så sa författaren Johannes Anyuru i sitt sommarprat tidigare i somras. Och det stämmer. För en retinitiker handlar så mycket om att parera skiftningarna mellan skugga och ljus, mellan det mörka och det bländande, mellan sommar och vinter. Men just därför ligger hösten där emellan, för att mildra det skarpa skiftet. För att se handlar faktiskt inte bara om att se allt och allting, utan att även lära sig att stänga ute viss information, kanske till och med våga vara blind för vissa saker, och att kunna vila i det. Med de orden hoppas jag att alla läsare ska få en trevlig höst och trevlig läsning av detta nummer.
Karl-Fredrik Ahlmark
